in bottnabulletin #5

De nyanlända kan bli ett lyft för landsbygden

Vi befinner oss i en tid av motstridiga samhällsskeenden och behov.

  • Stora människoskaror söker sig norrut undan krig och förföljelse.
  • Det pågår en folkförflyttning från landsbygd till storstad, där arbets- och bostads-situationen blir alltmer prekär.
  • Klimathotet kräver nya tankebanor när det gäller energi, byggande, konsumtion, ja i djupet av vårt medvetande vet vi att vi måste ändra vår livshållning i en mer klimatmedveten riktning. Här finns utrymme för nya idéer kring bostadsort, arbete och konsumtion. Och Sverige behöver bli självförsörjande när det gäller livsmedel.

Glesbygdskommuner gör stora ansträngningar för att ta emot nyanlända av medmänsklighet t.o.m. tvång, men också med förhoppningen att en del av människorna skall vilja etablera sig i bygden. Förhoppningarna grusas ofta eftersom det ”inte finns några jobb” och drömmen om Sverige är mer urban.

Vårt vackra landskap förbuskas och växer igen, marker ligger i träda när nu traditionella bönder får allt svårare att driva sin verksamhet. Samtidigt ökar efterfrågan på ekologisk och närodlad mat.

Dingleskolans hotande nedläggning kanske kan öppna för nya idéer om utbildning jämsides med den Friskola som nu diskuteras. Allt i ett samlat positivt grepp för landsbygdsutveckling som nu måste till.

Vi vill föreslå att även anordna SFI-undervisning kombinerad med praktisk yrkesutbildning. Dingle har en stor fördel med stora internat och stora lokaler. En sådan utbildning behöver inte knyta an direkt till jordbruk men det är förstås extra lämpligt på Dingle.
En naturlig målgrupp vore sådana med nyss beviljade PUT (Permanent uppehållstillstånd) som sitter fast på asylboenden på grund av den stora bostadsbristen. Kombinationen av språkundervisning i nära samband med praktisk verksamhet och i anslutning till personens tidigare yrkeserfarenhet har i andra sammanhang varit ett vinnande koncept.

Tänk på olika basyrken, där det råder brist på utbildade: rörmokare, snickare, elektriker, plåtslagare, golvläggare , solcells- och vindkraftsarbetare, ekologisk odling, trädgårdsarbete, ekologiskt byggande t.ex halmbalshus, cykel- och andra reparationer, barnhälsovård, vegetarisk matlagning, hemkunskap, sömmerska, skräddare…

Praktik kan ordnas hos hantverkare eller andra verksamheter av motsvarande slag, som skolbespisning, äldrevård, förskola och skola.

Kanske kunde nyanlända få utbildning att bygga sina egna ekologiska hus? Tänk 30-talets ”Per-Albin-hus”, egna-hemsrörelsen där arbetslösa eller hantverkskunniga fick möjlighet att bygga sitt eget hus. Eller kunde vi starta en global restaurang vid E6 med råvaror från Dingle naturbruk och recept från hela världen? Kockarna finns.

Med tanke på tillflödet av högutbildade personer särskilt från Syrien, vore det läge att även starta en orientering om svenska förhållanden för t.ex. ekonomer, jurister, agronomer m.fl. yrkeskategorier. Man bör underlätta företagsamhet och egenorganisering. Typ: projektvagga för nya idéer för en hållbar landsbygd.

Klimatsmarta jobb
En nödvändig omställning till klimatsmarta jobb kan ge ny energi till glesa bygder. Vi kan välja att se Krisen vi upplever nu som ett gyllene tillfälle till en nödvändig omställning med balans mellan Stad-Landsbygd.

Naturbruksgymnasiet med den tänkta Friskolan skulle vara en perfekt utgångspunkt för nytänkande kring en Levande Landsbygd och mottagning av nyanlända förmågor till vårt land.

Bottnadalen den 7 November 2015

Elsa Agélii, Täcklebo (konstnär) elsa.agelii@telia.com
Gunnar Bäck, Gerlesborg (forskare, SFI-lärare) gunnar.back@telia.com
Kerstin Holmer, Bärfendal (arkitekt) holmer.kerstin@gmail.com

Delta i fortsatt diskussion i vårt digitala forum. http://bottnafjorden.se/inkopsf/wp/tema/forslag-for-dingleskolan-landsbygden/