in bottnabulletin #12

Det kinesiska kristecknet, fara och möjlighet.

Det kinesiska tecknet för “kris” sägs bestå av att man ställer samman tecknet för “fara” med tecknet för “möjlighet”. Det är väl precis så vi har det. Gerlesborgsskolan är hotad – men det har dragit igång en stark lokal rörelse.

Vi har haft stora samtal vid sex tillfällen som har bildat fungerande arbetsgrupper – kort sagt: vi tar framtiden i våra egna händer!

Vi har en kulturtriangel med Gerlesborgsskolan, Konstnärernas kollektivverkstad och Gerlesborgs scenstudio.

Det finns en paraplygrupp och under det paraplyet ska alla ortens sammanslutningar ska få plats.

Det jobbas för nya utbildningar knutna till Gerlesborg, YH-kurser (yrkeshögskola). Bredda paletten, ge ännu fler korskopplingar.

Också: visa världen de märkvärdigheter vi har här som nästan är hemliga för oss själva.

Vi hade lokalsamtal, Rural Talks, tillsammans med Västra Götalandsregionen. De flesta efterlyste satsningar på Café Olivia och de händer nu. Kafét har fått en ansiktslyftning och det kommer att vara öppet de allra flesta lördagar och söndagar i vår, kolla under Inköpsföreningen på bottnafjorden.se.

Tre stora byggen har rests i Gerlesborg de senaste åren. Det är Gerlesborgs scenstudio av de djärva Eva och Micke med stöd av Gunilla. Det är Vänboendet med tretton små lägenheter i ett självägt hus med kooperativ hyresrätt. Och det är två nya våningar som reser sig på ett stiligt sätt över KKV med rum för hitresande konstnärer, byggherre den ekonomiska föreningen G2:1. Vi kan och vill och törs.

Vi har två bed & breakfast numera, det är Akvarellen i skolans ända av vårt närområde och det är Bottna Inn i den andra. Tisdag äter man lunch hos Ralf i Bärfendal, på onsdag hos Åsa på Bottna Inn, torsdag Ralf, fredag Åsa, lördag och söndag Café Olivia. På måndag däremot får man laga mat själv, ingredienserna finns på Inköpsföreningen, eller ta av det som kom fram i Tillsammansodlingen eller den personliga ensamodlingen, det som ligger i frysen (som drivs med solel…?)

Vi aktiverar oss och det är för vårt gemensamma liv på denna ort, men det är också för det allmänna livet i världen med odlingarna och förhoppningsvis fossilbefriade transporter.

Det är ett liv som vill ha stor plats för det skapande byggande hänförande, och plats för alle sôrter.