in bottnabulletin #8

Zenmunken Ryokan är fyrtio år när han flyttar in i en eremithydda på berget Kugami. Sitt enkla hem ger han namnet Gogo-an. Gogo betyder hälften av den mängd ris som håller liv i en människa i en dag och an eremitbostad. Ibland vandrar han ner till byarna för att leka med barnen, dricka saké och hälsa på vänner. Han säger om sig själv att han är ”en sysslolös människa i en tid av fred”. Ännu lär det i Japan florera historier om Ryokan, i folkmun en godhjärtad och generös dåre. Läs det igen: en godhjärtad, generös dåre… I mig sekundsnabbt rädslan: skulle jag? Men tänk om det var vad världen behövde…
Ryokan i Bottna är mina tolkningar av den från japanska till franska översatta texten i Ryokan, le moin fou est de retour, Moundarren. På engelska finns, tvärtemot vad jag tidigare påstått, t ex One Robe, one bowl – the Zen Poetry of Ryokan av John Stevens.

Skärkäll 7 november 2017
Catharina Göransson

 

ensam, kroppen gammal och sliten

jag har lånat den här hyddan för att genomleva

mina dagar

nästa vår, om jag fortfarande lever då,

ska jag med klingande stav komma och besöka dig