in bottnabulletin #13

Bottna Resiliens 2050

Hur bottnar vi i Bottna då?
och massa andra frågor till trakten

Något slags diskussionsunderlag

En ung person började med stor målmedvetenhet skolstrejka för klimatet varje fredag och sitta utanför riksdagen. I fredags ett drygt halvår senare klimatmanifesterade framförallt unga människor i hundratals länder och tusentals städer runtom i världen. Nästgårds oss i Grebbestad samlades då bla eleverna och personalen på Grebbestadsskolan för jorden mot klimatförändringarna. Det är hoppingivande, och det visar att det är möjligt att förändra. Bara sorgligt och rörande att det är barnen som ska behöva ta ansvaret och agera för klimatsituationen som vi vuxna och tidigare generationer har försatt jorden i.

Tänk att det i detta enorma universum finns en liten liten planet, Tellus, med en atmosfär som gjort att växter och djur kunnat utvecklas med hjälp av ren luft och vatten, av solens strålar och med fotosyntesen skapat en jordmån för allt levande. Liv som i miljontals år samexisterat och utvecklats under de rådande förutsättningarna som successivt förändrats. Det är nästan overkligt, ofattbart att vi människor håller på att förstöra livsbetingelserna för alla varelser på jorden.

Jag ställer några frågor till mig själv och till alla människor som bor på denna faktiskt fantastiska planeten.

Vad krävs för att de folkvalda, som sitter med mycket makt som påverkar samhället, förstår allvaret i situationen och handlar nu? Imorgon kan det vara för sent.

Vad krävs för att företagsledare, som sitter med mycket makt som påverkar samhället, förstår allvaret i situationen och handlar nu? Imorgon kan det vara för sent.

Vad krävs för att jag, som sitter med mycket makt att påverka min vardag och omgivningen, förstår allvaret i situationen och handlar nu? Imorgon lär det vara för sent.

Vad krävs för att du, som sitter med mycket makt att påverka din vardag och omgivningen, förstår allvaret i situationen och handlar nu? Imorgon lär det vara för sent.

Vad krävs för att vi kan utveckla vår medkänsla mot varandra och mot allt levande?

Vad krävs för att vi skall förstå att vi är en del av allt levande?

Vad krävs för att vi ska kunna se våra efterkommande, våra barn o barnbarn i ögonen o säga: ”-Vi gjorde allt vi kunde?”

När jag sitter och lyssnar på Pernilla Hagbert som talar om rapporten BNP bortom tillväxt 2050 på Bottna Inn, så kommer jag ihåg ett av mina första minnen från Bottna Gerlesborg. Det var 2001, då jag gick Ler- och Halmhusbyggarkursen och den norska halmhusbyggaren Rolf Jacobssen talade just i detta rum på Vandrarhemmet som det var då.

Så här i efterhand framstår vissa saker tydligare, varför jag faktiskt snart 20 år senare bor här sedan rätt många år. Vad var det då som lockade hit mig?

En viktig sak är förstås detta områdes ”själ” som andas en konstnärlig, kulturturell impuls som faktiskt påverkar vardagen här. En annan viktig sak för mig har kunskaperna som finns här i trakterna omkring ekologiskt, alternativt byggande varit. Erfarenheterna av ekoby, försöken att på olika sätt gestalta en hållbar utveckling utifrån denna platsens förutsättningar. Mixen av teori o praktik, där både det fysiska, och det psykiska får utrymme, där det konkreta handarbetet möter de intellektuella resonemangen och kreativa tolkningarna och uttrycken. ”Frilandsskolan” som höll Ler- och Halmhuskursen 2001 var ett fint exempel på detta. Så här efterhand framstår det som jag letade efter en plats och ett sammanhang med praktisk tillämpad tvärdisciplinell humanekologi. Och faktiskt, jag är ganska säker att jag fann den. Här.

Pernilla berättade i sitt föredrag om den rätt unika rapporten hon varit med och skrivit, med 17 andra forskare från 5 olika universitet. I den skisserar de 4 scenarier, för hur livet i Sverige kan te sig 2050 . De 4 scenarierna utgår från 4 olika klimatstrategier och gjordes utifrån 3 sinsemellan väldigt olika kommunverkligheter. (läs mer om rapporten; http://www.bortombnptillvaxt.se).

Så föddes tanken och några frågor som nästan framstår som ett förslag. Hur kan vardagen i Bottna/Gerlesborg se ut om 30 år?

Utifrån vetskapen om en förändrad klimatsituation, och nödvändigheten av en omställning till ett fossilfritt samhälle, med ett drastiskt mindre koldioxidfotavtryck per capita, hos varje person.Kan vi göra scenarier utifrån Bottnafjorden 2050?

Skapa forum för visioner o verkligheter, dels skissera scenarier för hur den fossilfria vardagen kan se ut, dels samlas kring specifika frågor som rör vår specifika plats och de specifika förutsättningar som råder här: skog, berg, hav, jord osv.

Hur önskar vi oss att Bottna 2050 såg ut? Inte minst, hur vill våra barn och barnbarn att 2050 HÄR ska gestalta sig?

Att ange en strävan, skapa målbilder – kan vi och är det möjligt att måla upp kort- och långsiktiga mål?

Omkring frågor som: Transporter- elbilspool/solkraft/kollektivtrafik.Lokal livsmedels-produktion/konsumtion

Boende/Byggande. Kultur/Lärande. Ekonomi- lokalt närings- och föreningsliv osv

Hur kommer vi i så fall fram till önskade målbilder o scenarion?

——

Världen står inför enorma utmaningar globalt såväl som lokalt, det är ett faktum.

Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och samtidigt fortsätta att utvecklas (källa: Wikipedia), och det är ett ord som har kommit att användas i klimatsammanhang. Inför klimatförändringarnas förändring av livsbetingelserna för alla på jorden blir resiliens ett tillstånd/ en strävan till att säkerställa rent vatten, ren luft, god jord m.m. även för framtida generationer. Så att vi kan fortsätta leva goda liv även framöver.

Klimatfrågan har mer och mer ”dykt” upp i våra medvetanden som en central metafråga, där alla andra frågor blir sekundära om det är så att vi inte har en planet att leva på.

Trots detta fortsätter vi både individuellt och kollektivt som samhälle att i väldigt hög utsträckning att förneka allvaret i situationen,

Vi och våra tidigare generationer har begått stora misstag som försatt oss i denna situationen. Det är dags att på allvar inse att vi gjort fel. Det är nu tid att att försöka förstå helhetsbilden och att lära om. Och att nu göra rätt.

På ett kommunstyrelsemöte i Tanum i vintras kom medborgarförslaget om en mer aktiv kommunal klimatpolitik upp, alla partier i fullmäktige var positiva till förslaget. Hur gestaltas det då i praktiken? Bottnabygden är en del av Tanums kommun och det är i hög grad upp till oss som bor här hur klimatmålen skulle kunna förverkligas lokalt. Vi har vår bakgård här. Och visst har vi bra förutsättningar i Bottna med omnejd, här finns många ex på många olika samverkansformer lokalt.

Det behövs nu många inspirationsexempel, som folk när o fjärran kan hämta inspiration från. Bottnabygden kan vara ett inspirationsexempel i Tanums kommun. Bottnabygden kan vara ett inspirationsexempel i VG-regionen, i Sverige, i Europa, i världen. Ett inspirationsexempel bland förhoppningsvis väldigt många andra, lokalt såväl som globalt.

Vi skulle kunna: Analysera hur önskningar/behov/möjligheter ser ut, (genom träffar, intervjuer, enkäter osv…) som utmynnar i en handlingsplan och en målformulering på kortare och längre sikt.)

Lägga upp strategier hur vi kan påverka på olika nivåer samhälleligt och hur vi bedriver opinionsarbete. Inspireras av andra platser och projekt. Genom samarbete skapa synergier, där beståndsdelarna gynnar helheten.

Bjuda in personer som kan berätta, hålla föredrag/kurser om ämnen vi vill förkovra oss i.

Söka samarbeten med alla intresserade, föreningar, forskning, företag, myndigheter mfl. Söka fonder och projektstöd som kan stötta arbetet. Crowdfunding, ett ex: lokal crowdfunding- skulle 100 pers lägga in 100 kr i mån skulle det bli 10 000 i mån som kan satsas på de miljöinsatser som vi vill satsa på.

Här är några förslag, som inte gör några anspråk på att vara komplett, fyll gärna på, många områden samspelar o interagerar:

– Gynna biologisk mångfald
Hur kan vi öka biologiska mångfalden omkring oss? Några ex; genom att restaurera o anlägga nya våtmarker o andra habitat för biologisk mångfald, restaurera åkerkanter o diken, skapa och hävda äng, återskapa förstörda landskap genom förändrat brukande av marken.

– Genom hållbart hyggesfritt skogsbruk
Naturnära skogsskötsel, diversifiering av trädarter för att bättre stå emot stormar, eldsvådor, torka mm, skydda gammalskog i området, skogsturism/rekreation, lokalt sågverk, plantering av lövträd.

– Genom regenerativt jordbruk, gynna lokal livsmedelsförsörjning
Ställa om till ett regenerativt bruk av jorden, vilket innebär ett återskapande av matjorden och andra naturresurser. Med perenna grödor som binder kol i jorden, och som kan bidra till kolsänkor. Fokus på att nu bygga upp jordarna, som med det industriella konventionella monokulturella jordbruket utarmats globalt sett. Bruket av konstgödsel, pesticider, och herbicider, vid sidan av erosion, kompaktering av jorden och läckage av näringsämnen har resulterat i minskat biologiskt liv i jorden, där daggmaskar bla idag är hotade. Förstörelsen av matjorden är en av mänsklighetens stora utmaningar idag.
Att gå från monokulturer till polykulturer, att byta ut ettåriga växter, buskar och träd mot perenna växter tillsammans med plöjningsfritt jordbruk och att bygga upp jorden och mullbildningen med gröngödslingsgrödor med kvävefixering, förbättrad jordstruktur, mykhorriza mm som följd är några lösningar och vägar framåt.
Lokala livsmedel, grönsaker, frukt, bär mm, grönsaks- o fruktodlingar som kan förse det lokala behovet
Främja fler lite större odlingsprojekt. Som andelsodlingar, Tillsammansodlingar, sociala företag som odlar till fler. Upprätta skogsträdgårdar. Klimatanpassade sätt att förvara och transportera livsmedel och andra varor. Bygga gemensam jordkällare på KKV-området?

– Vatten
Hur kan vi skydda sjöar, vattnen och vattenvägarna i området? Kan vi kartlägga vattenlederna i området o förbättra vattenkvaliteten i diken och strömmar? Som tex att återskapa igenlagda diken.
Till odlingar behövs även tillgång till vatten, att säkra vattentillgången även i tider av torka genom att tillvarata regnvatten under månaderna då nederbörden är stor, stora takytor kan användas till leda regn som sedan samlas upp i på stora dammar. Gemensamma dammar eller brunnar (allmänningar)?

– Hållbara transporter
Utökad och förbättrad kollektivtrafik, fler och tätare turer, närtrafik. Samla in och kommunicera behovet som finns i området av kollektivtrafik med Västtrafik.
Utveckla samåkning, förslagsvis genom en app. Det finns ett skriande behov av att anlägga cykelvägar. Hur får vi till dem, bygger vi dem själva eller trycker på för att samhället skall bygga dem? Både och kanske? Så alla, inte minst barn och ungdomar kan cykla och använda de nu toksmula och farliga vägarna för att förflytta sig. Främja cykelturism.
Cykelpooler. Elbilspooler. Lokala solcellparker med laddare för elbilar o elcyklar och elbåtar, elhjälpmedel i jord- och skogsbruk och övriga eltransportfordon

– En fossilfri vardag
Hur kan den konkret gestalta sig i vår omgivning? Titta på våra hållbara lokala naturresurser för elproduktion, solceller, vindkraft, vatten, solpaneler mm

-Utveckla bärkraftiga lokala ekonomiska relationer
Delande och byte av varor och tjänster. Skapa tillit till varandra snarare än till stora företag. Bidra till lösningar (som resiliens och regenerativitet) snarare än att medverka till problemskapandet som många ekonomiska relationer idag innebär.
Produktion och konsumtion som gynnar de lokala ekonomiska flödena. Som att utifrån behov skapa lokala arbetstillfällen.
Ett ex: Nästan alla äter bröd. De flesta köper brödet de äter. Finns det någon i området som vill baka bröd för behovet i området? Förmodligen är vi många som hellre vill stötta en lokal brödbaksförmåga än att stötta de otydliga intressena bakom industribrödet från Pågen eller ICA.
Hur får vi till att detta och andra liknande lokala ekonomiska behov kan uppfyllas och kan komma till stånd?

– Utveckla hållbar turism
Vandring och vandringsleder, cykling, paddling, segling, surfing mfl vattensporter, upplevelseturism, kurser/workshops om miljö & natur osv.

Klimatet.
Det är en svår situation vi alla står inför.

Å ena sidan…
De rikare länderna på jorden som vi är en del av har ett ännu större ansvar att handla. Alla rapporter och prognoser om den rådande och eskalerande klimatkrisen kan få alla och envar att känna klimatångest och kanske t.o.m. skapa en känsla av apati eller förnekelse. Bottna är såklart inte förskonat som en del av den stora världen…

Och helt ärligt talat. Öppna ögonen, det är på dödligt allvar. Vi äventyrar själva livsbetingelserna på planeten. Har vi inte var och en efter ens förmåga rent ut sagt en förbannad skyldighet att agera kraftigt nu?

För att kunna se våra och andras barn och barnbarn i ögonen och sanningsenligt kunna säga: ”-Vi gjorde allt vi kunde.”

Men å andra sidan…
Vi har fortfarande möjligheter att förändra vår livstil och vår miljöpåverkan på planeten. I synnerhet i denna den välbeställda delen av världen har vi fortfarande stort handlingsutrymme. Klimatsituationen vi står inför kan bli en möjlighet till engagemang och sammanhållning som kan skapa en stor känsla av meningsfullhet i vardagen. Att tillägna sig kunskap om och förståelse för lokala miljöförhållanden, att förstå hur sambanden i naturen fungerar kan ge tillfredställelse på ett djupare plan, kan hjälpa oss att rota oss där vi bor och verkar, när vi förstår att vi behöver samarbeta med den sk naturen och varandra, inte motarbeta den och oss. Det kan stärka den lokala gemenskapen, när vi lär oss tillsammans för att förstå och mer ingå i naturens cykler. En chans för oss att förstå vad som verkligen är viktigt i denna världen. Frisk luft, rent vatten, en god odlingsbar jord är inte självklarheter längre utan behöver kämpas för om vi vill behålla dem.

Det gamla talesättet tänk globalt handla lokalt har väl sällan varit mer klockrent i tiden än nu. Världen består av massor av olika små zoner och kan en medverka till att öka den biologiska mångfalden i en liten zon så gynnar den de omkringliggande zonerna och helheten.
Och att stärka den biologiska diversiteten går utmärkt ihop med att fortsätta främja den kulturell mångfalden som dessutom medverkar till att försvaga krafter som tänker nationalism och främlingsfientlighet mfl rädda tankar.

Låt oss utveckla biologisk och kulturell diversitet i våra omgivningar.

Må Bottna bli ett av många inspirationsexempel för resiliens och omställning.

/ Boban Kalmár