Denna morgon, tidigt, sitter vi där på
bergshällen, Lovely – tiken, och jag – kvinnan.
Låter oss fyllas av stillheten, av det
rättvända ovan vattenytan och av det
spegelvända under.
Sjöns botten kan inte anas. Vattnet har
upplåtit sig helt åt himmel och granit.
Tysta glider vi ut i ljuset. Bottnar i
det himmelska. Rör vid varandra,
nos mot näsa. För sista gången,
men därom ännu ovetande.
/ Leena Maija Trapp