Julia Chronholm, projektledare, presenterar sig och det nyligen startade Kultursystem Bottnafjorden.
Nedklottrat på dagens datum, 16 januari, mellan ”12:00 KKV Kristin” och ”14:15 Vänboendet” går det att urskilja ”DL Bottna Bulletinen”. På tisdag 14 januari står det ”Skriva Bottna Bulletin” med en ruta efter sig. Rutan är inte ikryssad. Däremot är rutan till texten som står ovanför och under ikryssade. Struktur föder frihet, visst är det så?
Denna plats har en atmosfär som är fylld av värme, sade en person på vänboendet jag träffade idag. Jag håller med. När projektet kultursystem Bottnafjorden sökte en projektledare var det på grund utav den värmen jag sökte tjänsten. Nu har snart en och en halv månad gått och den där värmen har blivit till en eld. På nätterna ligger den som gyllene glöd och vilar, men ibland sprakar den till och ger ifrån sig en skarp låga – då måste tankar skrivas ned, mindmaps ritas och tidsplaner färgkodas innan jag kan somna om. Hållbart i längden? Absolut inte, men nödvändigt i en fas av utforskande, insamlande och inkännande. Är jag trött på morgonen när jag vaknar så är det ofta bortglömt när jag får ta del utav de många initiativ, gemenskaper och skapande miljöer som nu inventeras i projektet. Jag får energi och hopp utav allt jag finner här och det är jag tacksam för. För visst behöver vi hopp i den tid vi lever i.
Området kring Bottnafjorden upplever jag som levande, friskt och fullt av näring. Samtidigt vet vi alla att vi står mitt i en tid av kriser, en utav dem pågår här och nu. Havet, skogen, jorden och djuren skriker i tystnad. Jag vill tro på förändring, på en framtid där vi återfunnit respekten för vår planet, allas vår gemensamma plats. Men hur sker detta i praktiken? Vi människor besitter alla olika aspekter och behov och ofta drar vi åt olika håll. Vi kan ha svårt att se helheten när vi blivit för vana att endast se till vårt eget perspektiv. Vare sig det stämmer att det kinesiska tecknet för kris också står för möjlighet eller ej, så tror jag ändå många håller med om att de själva erfarit livskriser just på detta sätt. Genom att något faller sönder kan något annat få utrymme och växa om det finns kraft nog. I detta utrymme kan vi också mötas. Hittar vi då ett gemensamt behov och ett gemensamt mål så kan vi börja bygga tillsammans. I den gemenskapen tror jag att vi finner all den kraft som behövs.
Jag hittar även kraft och klarhet i detta Appell från tidigt 80-tal som jag fått i gåva då jag började arbeta inom konst och kulturfältet.
INFO: Just nu pågår den första fasen i kultursystem Bottnafjorden, ett regionalt finansierat projekt. Denna fas gör vi en så kallad grön lokalekonomisk analys som ska leda fram till en handlingsplan. Vi inventerar och kartlägger området kring Bottnafjorden för att få fatt i potential, resurser och läckage. Detta görs via statistiskt underlag och viasamtal med föreningar, näringsidkare, personer med lokalkännedom, tjänstepersoner, tidigare initiativtagare m.fl.
Vill du komma med input så kontakta mig gärna! Julia@granitkusten.com
http://bottnafjorden.se/samverkan/
/ Julia Chronholm