Världens utsläpp av växthusgaser måste minst halveras till 2030 och nå nära noll senast 2050 om ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas under 2 grader.. Även om vi halverar utsläppen till år 2030 har vi bara 50 procents chans att nå det målet.
Vi sitter fast i en resurskrävande och miljöförstörande struktur, vars mest förödande karaktärsdrag är beroendet av transporter. Transportsektorn står för den enskilt största delen av utsläppen av klimatskadliga ämnen. Inrikes transporter står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp. Om utrikes sjöfart och flyg tas med, är andelen drygt 40 procent. Vi måste minska transportarbetet om vi ska kunna minska klimatutsläppen.
Den planerade laxodlingen i Sotenäs väcker oro. Hur tänker kommunledningen tackla klimatproblemen? Laxodlingen förväntas producera 100 000 ton lax om året, 100 miljoner kilo! Det är dubbelt så mycket som svenskarna äter. Stora mängder lax ska alltså transporteras till andra delar av världen. Nästan all lax på våra tallrikar är idag norsk. Om svenskarna slutar äta norsk lax kommer också den att exporteras till fjärran länder.
För att klara logistikens planeras stora satsningar på vägar och trafikplatser, bland annat en stor omlastningscentral i Håby.
I en hållbar framtid kan inte matförsörjningen ske med hjälp av långväga transporter. Istället borde samhället verka för att så mycket av vår mat som möjligt produceras lokalt. Den planerade laxodlingen och de omfattande utbyggnaderna av vägar och trafikplatser binder fast oss ytterligare i den struktur som det är hög tid att ändra.
Industriell symbios, cirkulär ekonomi och egen produktion av foder till laxarna, låter bra, men enorma mängder färskvatten och energi krävs för denna verksamhet. Solceller ska klara elbehovet, men när solen inte lyser? 100 000 ton lax, som ska födas upp, slaktas och transporteras, en stor del långt bort, kommer att sätta spår i klimatet och miljön.
I det arrendeavtal som redovisades vid sammanträdet i Sotenäs kommunfullmäktige 11 juni beaktar avsnittet Konsekvensbeskrivning endast den penningekonomiska sidan: ökade intäkter från markupplåtelse och flera skattebetalare samt vissa kostnader för den kommunala organisationen.
Inget om följderna för klimatet, inget om de sociala frågorna när tusentals människor ska etablera sig i kommunen med bostäder, skolor och service, inget om de djuretiska problemen när miljoner vilda djur ska leva sammanpackade som slaktboskap, inget om de ingrepp i landskapet som industribyggnader, vägar och nya bostadsområden kommer att medföra, Vad händer om något går fel och den enorma fabriken måste stängas? Erfarenheterna hittills från landbaserade laxodlingar, som överlag är många gånger mindre, uppvisar en mängd störningsrisker, som sjukdomar och tekniska problem.
I presentationen poängterades att företaget Quality Salmon AB ”önskar och jobbar för att miljötillståndet och arbetet med kommunens detaljplan slår nytt Sverigerekord och nytt världsrekord”! För en omställning till ett bärkraftigt samhälle i enlighet med klimatmålen behöver vi tvärtom en öppen demokratisk beslutsprocess där alla känner sig inbjudna att medverka till den stora förändring av vårt sätt att leva och hantera miljö och klimat, som måste ske snarast. En sådan process måste få ta tid.
/ Lena Jarlöv, arkitekt
/ Ann-Sofi Söderling, analytisk kemist
(ovanstående var införd som debattartikel i Bohusläningen den 1 september 2020)