in bottnabulletin #19

Illustration Desiree Ho for the Innovative Genomics Institute

 

Årets ord fick bli CORONA.
Det bör inte alls förvåna
att en ny slags infektion
blev just det som satte ton.

Andra ord kom: aeorosol,
luftförmedlade små droppar
som vill ta sig in i kroppar
och som stoppas bäst med tvål.

 

Rätt frekvent är: på distans.
Så ska arbete bedrivas
och allt umgänge belivas,
utan såväl kram som dans.

Vi fick nya preferenser,
pressträffar, regeringstal.
Lidande och sorg och kval.
Varje tisdag kom tendenser.

 

Gammalt ord är karantän.
Isolering också brukas
för att inte nu de sjukas
antal växer sig därhän

att än flera mänskor dör.
Alltför många redan gått
ur den tid, som just de fått.
Siffror smärtar, dödstal stör.

 

Så på gata som på gård
rör vi oss med stora ringar;
avståndsordet oss betvingar.
Tillvaron har blivit hård.

Mest förbjudet: ordet fester.
(Annars mycket trevligt ord
som nu nästan liknar mord.)
Ersättes av tester.

 

Viruset passerar gränser,
reser lätt förbi kontroller.
Föga hjälper här paroller,
pandemi får konsekvenser

och en spridning utan like.
Över världen slår det hårt.
Många mänskor får det svårt
Drabbat blev också vårt rike.

 

Hösten kom, förnyad smitta.
Trots ett västligt överflöd
viruset blev mångas död.
Tvingar oss att mening hitta.

Men – att ständigt lyssna till dekreten
det får inte skymma sikten!
Jag vill också låta dikten
bli en del av verkligheten.

17 december 2020
Catharina Göransson