Rural #3

 12-13 sep 2018 Gerlesborgsskolan

Foto: Hans Petter Sørensen, FarOutFocus

Vi flyttar runt samtalsrummet Rural Talks, som öppnar för angelägna ting. Till Gerlesborgsskolan kommer nästan hundra personer för att höra Moa Björnson från Træna. För första gången sändes i realtid ett webinarium ut över landet, en aktivitet inom den nationella LEADER-förstudien Aktiva byar. Det är roligt när samverkan löser ut resurser och samlar folk. Det ger sträckning långt utanför det egna.

Træna är en av Norges minsta kommuner med 465 invånare på öar ute i Nordatlanten. Nyligen har man fått 2018 års pris som Norges mest innovativa kommun. Vad gör de på Træna? Hur får de till det? Vad kan vi lära av Træna?

Rural Talks har mött stort gensvar, i torsdagens samtal deltog 40 personer. Nu fortsätter Marcus Nordgren efter mig som samordnare i Bottna Gerlesborg!

31 oktober 2018
Catharina Göransson, samordnare och moderator Rural Talks #1-3

Nästan hundra personer i publiken när Moa Björnson föreläser

Ett mikrourbant mindre samhälle

Det känns konstigt att kalla Træna för landsbygd, säger Moa. Ett mikrourbant mindre samhälle låter riktigare. Små orter kan tjäna som förebilder för god samhällsutveckling. Trænafestivalen är en av Norges mest omtalade festivaler. Sedan 2003 arrangeras den årligen i juli månad och toppar the Guardians lista över världens bästa festivaler. Någon har haft en vision, säger Moa, och någon har sagt ja. Nu är festivalen ett utvecklingsnav i kommunen. ”Vi har Havfolket som samlingsnamn, till Havfolket kan man höra både som besökare och som bofast.” Ta Træna med storm är en vinterfestival i februari.

Fyra arkitektritade hus stod länge tomma, ett av dem är numera ägnat residensboendet. Træna har ett AIR sedan 2015, då för konstnärer, sedan har tillkommit chef-in-residence för kockar och nu entrepenörer. Ett lokalt råd behandlar ansökningar från nästan hela världen. Man är intresserad av kreativa människor som vill testa ölivet, undersöka ett projektutkast, lära sig nya saker och bidra till samhället med projekt och med vistelse. Det visar sig att folk kommer tillbaka. Man söker med en idé för 1-3 månaders vistelse. Residens för 2019 har sista ansökningsdag 15 nov. Se airTræna.wordpress.com och sök!

”Bland det första jag tog itu med när jag fått jobbet som utvecklingschef var resrutten till Træna som jag fann extremt svårbegriplig. Jag lade timmar på att göra en grafik som svarar på frågan hur man tar sig dit. (www.tenkTræna.no/seatubemap)
Vid den tiden pågick projekt Rädda Træna för att råda bot på utflyttning och krympande resurser. Vi tog genast bort ordet rädda, som antyder något sjunkande, och lanserade det mera proaktiva Tänk Træna. Nu tänker kommun, näringsliv, föreningar och medborgare lokalt och regionalt tillsammans fram tillväxt och utveckling, innovation och inflyttning. Vi vill förbättra tillvaron för oss som bor här och underlätta för den som vill etablera sig. Vi identifierar vilka vi vill ska komma hit och satsar på att nå dem. Vi ser möjligheterna, ramar in dem och ger direktstöd.”
Läs mera på Tenk Træna!

 Torsdagens samtal

Fyrtio personer bänkar sig torsdag morgon. En runda inleder, var och en får en minut.

Den här gången har vi bett tre föreningar att förbereda ett inlägg på 5 minuter var om den egna verksamheten. Vägen ut Branneby, Konstnärernas kollektivverkstad och Tossene byalag presenterar sig: ett socialt kooperativ som slussar ut människor i arbetslivet, en verkstadsförening för yrkesverksamma konstnärer, ett byalag som organiserar aktiviteter i lokalsamhället.

Vad lär vi av Træna? Resultat av gruppdiskussion:

  • Ta på allvar att undersöka och ta vara på resurserna när det gäller lokal livsmedelsförsörjning. Mark, växthus som säljer överskott etc. Lokalt kött och hållbarhetsfiskad havsmat.
  • Knyt samman grönodlingar/ekoodlingar som näring, t ex Tillsammansodlingen och Branneby m fl.
  • Skapa ett residens för ekoodlare, där Tillsammansodling och Branneby m fl går samman.
  • Inrätta ett konstnärsresidens i lokal-kommunal-regional samverkan, där trakten genom ett råd på 3-5 personer bjuder in person/er som vi tror kan bidra på ett intressant sätt. Vi behöver konsten.
  • Gör ett kockresidens på Gerlesborgs Kök och Kafé, i samarbete med Gerlesborgsskolan.
  • Gerlesborgs Kök och Kafé kan med utökade öppettider – och en bastu vid vattnet? – bli ännu mera av en mötesplats.
  • Clandestino på Botnik varade i åtta magiska år. Bottnafestivalen var storartad, vart tog den vägen?
  • Vi behöver flera kontaktytor med kommunen i frågor som kan berika och stabilisera. Vi behöver former för erfarenhetsutbyte mellan platser i Tanum.

Reflektioner, erfarenheter

Begreppet mikrourbanism förtjänar nu litet uppmärksamhet. Moa menade ju att hon hellre talade om Træna som ett mikrourbant samhälle än som en landsbygdskommun. Vad betyder det? Nu kanske många platser runt om på att förändras på samma sätt, så det finns skäl att orientera sig. Jinhee Park är en ung arkitekt, som nyligen fick det prestigeladdade Iakov Chernikhov Award, ett pris som går tillbaka på det ryska avantgardets framtidstänkande. Mikrourbanism, som jag förstått det, tjänar som ett analys- och planeringsverktyg i stadsplanering. Jag delar nedan med mig av Jinhee Parks tio definitioner av begreppet mikrourbanism och uppmanar oss alla att pröva dem som analysverktyg på den egna verksamheten/boendet. Och bocka av. Se vad som redan görs!

principer för mikrourbanism enligt Jinhee Park (i korthet, min öv):

  1. Definiera utrymme, yta (space) snarare kvalitativt än kvantitativt.
  2. Stöd gemensamt ägande och delande av resurser. Nya produktiva sociala relationer uppstår samtidigt som vi energimässigt minskar våra fotavtryck på det klimatkänsliga jordklotet.
  3. Intensifiera allianser och skapa överlappande mönster, det kan ge expansion snarare än när stora program delas upp i mindre bitar.
  4. Alla ytor/utrymmen (space) måste inte användas samtidigt. Anpassa verksamhet för att undvika tomma områden och slöseri.
  5. I stället för breda beskrivningar av byggnader och kultur mm, satsa på att förstå relationen mellan program för utveckling och utrymmen som aktiviteter. Mikroskalor öppnar upp nya möjligheter och ger större effektivitet
  6. Var lokal för att vara global. Tillåt det lokala att skapa kultur och alstra resurser snarare än att konsumera kultur och resurser.
  7. Använd historien för att skapa framtid. I stället för tabura-rasa-planering, använd existerande förhållanden på ett specificerat sätt i nya infrastrukturer och program.
  8. Diversity/Density, use density to create diversity. (Detta är jag inte säker på gäller här… eller så förstår jag bara inte. Min anm.)
  9. I stället för en enkelriktad övergripande insamling av information om samhället/verksamheten satsa på flera olika slag av nätverk, det ökar såväl säkerhet som trygghet.

I tidigare Rural Talk har kafé kommit upp högst på listan. En fungerande och trivsam plats för möten och samtal. Café Olivia får också under perioden mera omsorg. Hur vi vill att café Olivia ska se ut om låt säga tre år? Det finns en cafégrupp på Bottnafjordens inköpsförening. Det går att höra av sig dit eller ansluta sig. Vägen ut Branneby har med Gerlesborgs Kök och Kafé återupprättat skolans restaurang med den äran, och längre öppettider önskas. Bottna Inn är en nykomling med säsongscafé och mat, inte svårt att hitta dit! Akvarellen B&B har sommarfika med de godaste bullarna i den här världen. Och i Berfendal finns Folkets kök med prisvärda luncher ett par dagar i veckan samt pub.

Bastu har förslagits som mötesforum, ett nybygge vid havet i Gerlesborg. Inspirerat av radikalslöjdaren Anders Jakobsen som byggde bastu på Træna under sitt residens där. En gammal fin bastuförening finns f ö i Arslätt, där bastun eldas fredagar.
En festival att samlas omkring, där alla bidrar. För oss och av oss snarare än att satsa på besökare utifrån, men görs det så drar det folk.

Træna har med 2018 ås innovationspris lyfts upp till nationell förebild. Vi vet att vi kan dela med oss, och att här finns förebilder. Hur presenterar vi det? Nu har vi den övergripande www.bottnafjorden.se med karta, som länkar till aktiva poler, och med arkiv för Rural Talks m m. Men om vi tog det ett steg längre? Här finns erfarenheter av projekt som vänboende, inköpsförening, ekoby, halmbalshusbygge, scenstudio, kollektivverkstad etc.

Samordning av kursutbudet är ett konkret förslag från Rural Talks. En anledning till att jag själv kom hit för 25 år sedan var konstskolans katalog, där Gerlesborgsskolans kurser följdes av ett uppslag om allt från KKV-B till drakflygning på Valön och broderiekursen Liljevita händer och jordiga nävar. Kanske alla som erbjuder kurser, guidningar, boende etc skulle ha nytta av en gemensam bild av allt som finns i denna trakt?

Træna är en egen kommun i Norge, en av de minsta. Bottna ligger i Tanum med nära till Sotenäs kommungräns. Norge har andra regionala stödformer än vi, skillnaderna är många. Træna har skapat effektiva former för att ta vara på idéer om utveckling av den lilla kommunen, för boende och för besökare. Här lokalt är vi duktiga på samtal, seminarier och samlingar, processer och projekt. Och att bygga. Men hur ser gränssnittet mellan boendes och besökares behov ut? Kan vi samordna mera när det gäller utbud, t ex av guidade turer, kurser, utställningar och boende? Som mikrourbant samhälle med hållbara lösningar har vi en hel del att erbjuda, något som den nationella studien Aktiva byar lyckades fånga med välbesökta studiedagar förlagda hit. En modell att ta vidare? Att bjuda in kommunerna att ta del av? Någon slags kontakt med kommunen behövs omkring platsens utveckling där kunskap och erfarenhet kan växlas upp genom spridning och delning. Det kanske är dags nu för den övergripande organisering som flera talat om för att ta lokal utveckling vidare? Bottna Gerlesborg kunde ingå i större nätverk i den egna kommunen, där de goda exemplen på platsutveckling möttes för att stärka varandra och utveckla kunskap genom utbyte. Detta skulle stärka kommunala resurser och tydliggöra gemensamma problem och utvecklingsmål. Vi behöver detta mer än någonsin, med tanke på klimatförändringarna som kräver nytänkande på alla nivåer.

Vilka likheter finns vid en snabb blick på Træna och Bottna?

  • Fantastiskt natursköna platser – för boende och för besökare.
  • Nyskapande konst och kultur.
  • Lokalsamhällen med traditioner och inflyttade, föreningsliv och uthålliga och uppfinningsrika människor.
  • Boende för besökare året runt.
  • Spår av tidig bebyggelse. Træna med 460 invånare på öar är ett av Norges äldsta fiskesamhällen. Bottna socken (245 invånare år 2016), dit Gerlesborg hör, har en historia som går femtusen år tillbaka.
  • Den största grottan i Træna är en sextusenårig boplats, numera konsertplats på den globalt högt rankade julifestivalen. Under berget i Skärholmen höll Botnik Studios i åtta år de stora Clandestinofestivalerna, vi saknar dem…
  • Placering i hav och vid hav ger en lång historia, där fiske, båtar och handel spelat stor roll. Numera är det baden, naturupplevelserna och råvarorna ur salta hav som skattas högt.
  • Træna har konstnärsresidens samt chef-in-residence och business-in-residence. I Bottna Gerlesborg har KKV-B årligen ett internationellt stenskulptörstipendium, i bred samverkan.
  • Till bägge platserna tar det tid att ta sig från t ex landets huvudstad.
  • Varje plats ett centrum i världen.

Till sist får Moa Björnson frågan: Vad har du nu tänkt under ditt besök här hos oss?

  • Ja, det första är att det finns stor nyfikenhet och öppenhet här inför vad alla håller på med och inför vad man tar emot utifrån.
  • Men en grad av ängslighet kan märkas, över att inte vara tillräckligt hemmahörande på platsen. Kanske måste alla gå hem och göra upp med sitt existensberättigande i bygden? Kör sedan på det. Lägg inte tyckanden i någon annans mun.
  • Välj några saker som alla kan stå enade om. T ex tre mål eller två sakfrågor, stort som smått, för låt säga tre år framåt. Det stärker också de små initiativen.
  • Det är lätt på en liten plats att fokusera på dem som inte är i rummet. Men detta tar energi och fokus från det man vill åstadkomma. Vill man att folk ska komma, får man bestämma sig och aktivt söka upp och prata över en kopp kaffe.
  • Hur vill man bli sedd utifrån? Vad ska definiera det här området? Vad vill ni förmedla härifrån? Många bra grogrunder finns.
  • Det verkar finnas en rädsla för turism? Definiera (igen) hur ni skulle vilja ha det. Skapa bilder och försök driva det så att ni får det så.
  • Inspiration och gott mottagande tar jag själv med mig härifrån!

Vi får ta emot. Och tugga i oss ett och annat som nog dessvärre är sant. De som kommer är alltid de rätta, är t ex ett ledord som fungerar. Vi får sluta snegla och kavla upp ärmarna! Här finns arbete att göra. /Catharina

Workshop Torsdag eftermiddag

Senare efter lunchen på Gerlesborgs Kök och Kafé så återsamlades omkring 25 personer för att fortsätta samtalet och samla tankarna. Frågor behandlades om vad som väckts av Moas föreläsning kvällen innan och förmiddagens seminarie, hur vi går vidare och blir konkreta. Vi pratade i cirkel omkring olika förslag som vi ville arbeta vidare med och delade så upp oss i mindre grupper kring var sitt förslag.
Grupperna handlade t.ex. om;

  • Behovet av en gemensam anslagstavla för trakten,
  • Hur vi kan relatera vårt arbete i trakten till de Globala målen 2030,
  • Ska vi bilda en samhällsförening.

Det var tydligt att det fanns en vilja att bli konkreta och praktiska. Låt oss fortsätta där! /Marcus

Rural Talks #3
Bottna Gerlesborg
MAT Gerlesborgs Kök och Kafé, Vägen ut, Branneby
FOTODOK Birgitta Lagerlund
WEB och WEBINARIUM Marcus Nordgren
PROCESSLEDNING, SAMORDNING Catharina Göransson
RAPPORT Catharina Göransson
I SAMARBETE MED Aktiva byar c/o LEADER Linné, Gerlesborgsskolan i Bohuslän

Gerlesborgs Kök och Kafé. God fiskmiddag väntar för Lena Jarlöv, projektledare för det nyinvigda vänboendet i Hogslätt, Helena von Bothmer, Kosters trädgårdar, Eva Dal, Scenstudion och Moa Björnson.

Rasmus Heyman från ADA, flankerad av Moa och Marcus.

Ulla Herlitz, kulturgeograf, författare till bl a Handbok i lokal finansiering och Den första samhällsnivån, den senare tillsammans med Hans Arén. Här i samtal med Martin Sjölander, som bl a arbetar med virtual reality och film.

Helena Kretz och Magdalena Herrnsdorf.

Sven Johansson, matematikern som blev båtbyggare, berättar om Tossene byalag, som driver café, idémöten, utställningar, marknader m m.

Magdalena Herrnsdorf är verksamhetsledare för Vägen ut, Branneby, ett socialt företag som nu driver Gerlesborgs Kök och Kafé. I Branneby finns en fantastisk besöksträdgård, växthus med sommarcafé samt odlingar som förser restauranten med grönsaker efter säsong. Vägen ut ger arbetsträning och öppnar karriärvägar, med språkstöd där det behövs.

Jan-Olof Bengtsson, bildkonstnär, pratar om KKV-B, Konstnärernas kollektivverkstad i Bohuslän. Med sin fru Gunilla Blomstrand, textilkonstnär, har han sommaröppet galleri i Bjällane, Hunnebostrand.

Fikapaus. Syföreningen Ljus från Ulebergshamn. Marie-Louise Ceder, tvåa från vänster, arbetar i Tanums kommun.

Lena Falkheden, arkitekt, Chalmers och lerhusbyggare. I bakgrunden från vänster: Gudrun Gylling, tai chi-lärare Hogane, Agnes Rajnak, styrelsen för Hogslätts vänboende, Rasmus Heyman, ADA. Marcus Nordgren skymtar liksom Mia Khyana Näslund, yogalärare och guide.

Närmast i bild: Gunnar Bäck, café Existens, Lars Glimmerfors, markägare nära Evja, Moa Björnson från Træna, Lena Falkheden, Chalmers, Hans Arén, arkitekt, Sydkoster.


Summering av gruppsamtal: Vad har vi med oss från Træna, vad gå vidare med?

[Foto till vänster: Per Pixel]