in bottnabulletin #22

Värna jorden eller föröda den

När jag skriver detta fortsätter striderna i Ukraina. En despot kräver världens respekt och offrar landsmän och grannar för detta. Det är skakande. Vi hade tänkt oss ett nummer på temat jord men nu gäller det också krigets svartbrända jord.

 

Ryssland är ett råvaruland och en mycket viktig export är olja och gas. En stor köpare är Europa. Men nu har Europa börjat avveckla oljan och gasen för att i stället satsa på sol, vind och vatten. Hur ska Putin och hans oligarker då säkra sina rikedomar? Snart vill världen inte längre ha oljan och systemet klarar inte att modernisera sig på riktigt eftersom oligarkerna stjäl investeringarna.

 

Allt detta är obehagligt för en rysk ledare att tänka på. Enklare då att koncentrera sig på hur orättvist allting är och att Ukraina egentligen är en del av Ryssland. Rysslands storhet går först och eftersom Rysslands storhet är despotens storhet och eftersom maktspel är det despoten bäst begriper sig på … pang iväg, låt Ukraina få smaka på.

 

Som följdverkan till detta stärker nu Sverige sin krigsmakt tillsammans med resten av världen. Vi måste försvara oss och dessutom säkrar vi SAAB-koncernens vinster i en osäker värld. Även Karlskoga kommer  att leva upp när Bofors får göra fler kanoner och vi hjälper den brittiska ekonomin, Bofors ägs ju av det brittiska BAE Systems som även äger BAE Systems Land & Armament i USA. BAE äger f ö också stridsvagnstillverkaren Hägglunds i Örnsköldsvik.

Det är vapenskrammel från alla håll och det är svårt att säga emot eftersom de ryska bombningarna av sjukhus med mera är såpass ruskiga. Att ukrainarna biter ifrån som de gör får oss att hurra och vi muttrar en del över att USA inte bara förbjuder ryssarna att flyga över Ukraina. Fast då var det ju detta med kärnvapnen.

Och vi ska med i NATO så fort det bara går. Å ena sidan har vi alltid varit med i NATO utan att någon vetat om det, sägs det. Å andra sidan måste vi gå med genast, annars får vi ingen hjälp. Eftersom det är så bråttom har vi tyvärr inte tid att fundera över vad det innebär om USA får en tyrann till president och Ryssland efter Putin kanske blir en bättre granne.

Under tiden tvingar sig klimatomställningen fram och det är ytterst den som hotar Putins och Rysslands maktställning. Detta är fakta som skulle kräva ett stort omtänkande också i den ryska ledningen och en annan inriktning på landets politik, men då måste den ta sig ur sina egna vanföreställningar och det klarar de inte, lättare som sagt att kriga, även om det råkar vara ett snabbspår mot den allmänna undergången.

Detta är ju ett besatt tänkande och det orsakar att tiotusentals människor dödats och fortsätter dödas. För några år sedan var det tjetjener, sedan georgier, därefter syrier. Det rinner blod efter Putin och det beror ytterst på att han sätter makten före verkligheten.

Verkligheten, det är ju biosfären, jorden vi trampar på och lever av och vi vet att den är hotad på olika sätt, mest uppmärksammat är klimathotet. Lisa Åstrand för ett resonemang om detta längre fram i detta nummer. Det gäller att leva bättre på jorden än vi gör nu och det gäller alla och envar. Visserligen är krigsherrarna värst och därefter kommer de överrika, men ingen kommer undan, inte ens vi som ändå gör våra försök.

*

Ja världsläget är nedslående, för att uttrycka det milt. Men det finns några små socknar på Västkusten…

– och de ska nog inte underskattas eftersom allt växande börjar med ett frö av något slag. För oss som lever i fred än så länge gäller det att tänka framåt. Som alla andra är vi exempel i världen och det vi gör och inte gör har betydelse eftersom exemplets makt är stor. Pandemin har visat hur snabbt ett virus sprider sig över världen och ett exempel kan även det sprida sig och snabbare än man anade.

Det kommer flyktingar och vi ska ta emot dem och ge dem skydd. Mer om sådant Refugium längre fram i bulletinen. Boban Kalmár skriver om jordens skötsel och vad man vet om hur detta görs bäst. Där finns det något att hålla sig till på denna jord som despoterna inte hinner med eftersom de är upptagna av annat. Turligt nog finns det andra som hinner. Hur de bäst ska organisera sig och samhället är temat för Olle Törnquists artikel.

Till sist är det sedan jorden som på ena eller andra sättet ska ta emot resterna av oss och lämnar kvar vissa minnen. Vi återger några sådana.

*

Men ukrainarna… nog har de rätt att försvara sin frihet trots att de måste skjuta för att döda… vad skulle de annars göra? Det är mycket hemskt.

Vad kan vi göra? Skicka hjälp… ta emot flyktingar… se om vi kan hjälpa dem som flytt att förbereda sig för bättre tider i Ukraina? Kriget tycks inte gå särskilt bra för ryssarna och alla sanktioner kommer att bli kännbara för dem. Putin kommer inte ha kvar makten för evigt och Ukraina ska byggas upp igen, inte bara byggnaderna utan hela samhället. Kanske kan kvinnorna – de flesta av de flyende – förbereda sig här för detta. Jag hoppas vi ska kunna hjälpa dem.

/ Gunnar Bäck