Det är fruktansvärda “scener” på Medelhavet och media rapporterar. Ett litet barnlik vänder för en tid världsopinionen, plötsligt finns det en förståelse: om några utsätter sig för så fruktansvärda risker som människorna i gummibåtarna gör, måste det vara illa ställt där de kommer från. Sverige går i spetsen och tar faktiskt emot mer än hundra tusen av dessa flyktingar. Det är en insats som kommer att stå i historieböckerna.
Nu jobbar många människor med att ta hand om alla dessa och lotsa in dem i de nya förhållandena. Det är en stor uppgift. Den märks i statsbudgeten men den sätter också många människor i arbete och bidrar redan nu till att sänka arbetslösheten. På några års sikt kommer människorna i “flyktingströmmen” att bidra med sitt kunnande i det svenska samhället, det är ofta välutbildade människor. Det visar sig också att de länder som är mest generösa i invandringsfrågor också är de som går bäst ekonomiskt, jag tänker på Sverige och Tyskland. Generositet kan löna sig och snålhet kan vara en dålig affär.
Det finns alltså en helt lugn historia kring flyktingmottagandet, det är en insats för att hjälpa nödställda, ett stort åtagande men inte större än att vi klarar det. Flyktingarna och övrig invandring ändrar vårt land – men ändras måste vi ändå och att ta in världen kan vara en mycket stark insats för freden.
Men så är det detta med nyheter. Goda nyheter ger inga rubriker. För hundra år sedan fanns det i skämttidningen Naggen, chefredaktörens morgonbön: Vårt dagliga rånmord giv oss i dag. Den bönen gäller fortfarande. TV, radio och tidningarna har jätteredaktioner som rapporterar (dåliga) nyheter. Det är också fabriker som producerar nyheter och då gäller det att hitta missförhållanden som man kan bli upprörd över. Ibland märker man hur redaktionen har bestämt: här har vi nu dagens missförhållande. Då ska man också hitta någon ansvarig som ska ställas mot väggen med insinuanta frågor: hade det inte varit bättre att tänka på detta tidigare? – och hur ska man kunna svara nej på en sådan fråga?
På samma sätt är det förstås med integrationen. Allt som går snett är nyheter men det som går bra är inga nyheter. Idag när jag skriver detta har Ekot i radion sin viktigaste nyhet: andelen invandrare stiger bland de arbetslösa, dvs: Stora problem med integrationen! Att Sverige verkligen har mobiliserat och att tusentals människor hjälper till frivilligt för att allting ska flyta och att man måste låta vissa saker ta sin tid – det är säkert riktigt, men det är ingen nyhet.
Jo då, det finns dåliga nyheter på riktigt och de ska gärna rapporteras. Jag tycker till exempel det var bra att de här storviltjägarna i SCA själva blev fällda. Det finns korruption och skurkar i världen och missförhållanden minskar ofta när de förs fram i ljuset, man börjar göra något åt dem och då är media viktiga.
Men: om man lyssnar mycket på radio där det är mycket nyheter, ska man nog tänka på att man blir matad med elände och att världen faktiskt är lite bättre än så.
Varför det bara är dåliga nyheter som är nyheter? Jamen, vi tycker väl om att bli upprörda? Vi vaknar till då, det är som när det är strömavbrott eller snöstorm utan att det blir livsfarligt, då tittar vi på varandra, säger något roligt och trivs tillsammans. Vi blir påminda om att vi behöver varandra och det är för att vi vill överleva i denna farliga värld. Det gör vi ändå inte till slut, men vi tar chansen att slippa tänka på just det.
Just när det gäller flyktingarna kan man se hur medielogiken, att det bara är dåliga nyheter som är nyheter, gynnar de främlingsfientliga. Och allmänt sett, eftersom nyhetsfabrikerna producerar dagens missförhållande, tror man lätt att det är något grundläggande fel i samhället och att alla höjdare “egentligen” är skurkar. Detta gynnar populisterna. Media behövs för att lyfta fram missförhållanden men de blir farliga om de får en att tro att allt är missförhållanden. Och media, som vill granska de mäktiga i samhället, är själva en stor maktfaktor och vem ska granska den?
– jo, här var en av börjorna, i detta lilla medium.
/Gunnar Bäck