Svenska fotbollssuportrar blev mördade nere i Bryssel. Mördaren ville hämnas de svenska brotten mot muslimer, det gäller koranbränningar och att svenska myndigheter tar muslimska barn från föräldrarna – en blandning av verklighet och påhitt. Det är en underlig och skrämmande mordlysten logik som ligger bakom detta, varför skulle man mörda någon för att andra i personens hemland har bränt en bok? Hur tänker han?
Å andra sidan var ju avsikten bakom dessa koranbränningar att reta muslimer och håna deras religion och det lyckades mycket bra. Tanken var väl inte att bränningarna skulle leda till mord på fotbollsfans – men de olika kravallerna och deras efterspel i domstolarna och de hårda straffen mot upploppsmakarna medan brännarna gått fria har förstås övertygat många muslimer om den anti-muslimska politiken i Sverige. Man kan också påminna om att Richard Jomshof, ordförande för justititeutskottet i den svenska riksdagen, kallar Muhammed för mördare och slavdrivare och har uppmanat till fler koranbränningar.
Det är svårt att prata vettigt när det är på detta vis, verkligen svårt att hålla båda dessa tankar i huvudet. Att skjuta folk är inte bra och när de är oskyldiga blir man förbannad och då får man svårt att tänka klart eftersom man vill ge igen. Palestina-Israel-saken har hållits igång på detta vis i 75 år och detta trots att vem som helst kan fatta att detta inte är riktigt klokt.
Nu är det Sverige som befinner sig i fara och man pekar på gängen och ryssen. De flesta tycker också det är skrämmande med tonåringar som knäpper folk på beställning. Det måste få ett slut.
Om man då tänker utanför skjutandet. Det finns en illegal knarkmarknad som göder kriminaliteten. En ganska stor andel av de som köper narkotika är inte missbrukare med dåliga tänder utan tämligen välfungerande medborgare som bara vill ha lite mera kul på helgerna och inte vill fundera så mycket på vart pengarna går.
Alltså: om man tänker att det finns mycket pengar att tjäna i knarkbranschen som lockar till kriminalitet, borde man fundera över hur man hanterar detta. Finns det skäl att legalisera narkotika och sälja på Systembolaget? – eftersom nolltolerans har prövats i sextio år utan att ha lyckats särskilt bra. Men ökar inte missbruket då – är det verkligen värt att ta den risken? Man tvingas välja mellan två onda ting och det vill man inte, så man får växla mellan att fördöma först det ena, sen det andra.
En annan sak att fundera på är marknadslösningarna för vård och omsorg. Man har gjort det lättare att starta företag och fler och fler områden har blivit branscher som knarkpengar kan investeras i. Företag för personlig assistans kan då samarbeta med vårdföretag som kan förklara ett antal personer i behov av personlig assistans, mot lämplig ersättning.
Då kommer man in på områden som har mer med liberal marknadsekonomi att göra än med invandring. Men så långt är det ju inte meningen att man ska tänka. Jag ber om ursäkt.
/ Gunnar Bäck