Rural Talks #2
1 juni 2018 – Scenstudion Gerlesborg

Dagen inleds med en runda, där var och en kort säger något om var han/hon befinner sig just nu, vad som är aktuellt. Tanken är att ringa in oss som är där, att ge var och en ett första talutrymme och visa på den rikedom av erfarenhet som finns i rummet. Vi alstrar närvaro och lyssnande, allas aktiva medverkan behövs i detta slags samtal, detta rural talk. Platsen är det som förenar oss, var och en ger sin pusselbit, nu skapas ännu en bild av Bottna Gerlesborg.

Tre personer har fått i uppdrag att förbereda ett inlägg på 5 minuter om sin verksamhet. Vi kallar det för Bottna inspirerar! Idén är att få veta mera, att lyssna och inspireras, och imponeras – för det sker, när någon berättar om vad han/hon skapat, då stannar tiden, nya rum och möjligheter slås upp. Hilal Suboh berättar om sitt filmprojekt LIVA Sverige, där nya svenskar filmar det de ser av Sverige och lägger upp på hemsida, för att sedan ses av mängder med människor. Ulla Wikström Hedenberg, industridesigner, talar om för oss hur hon och en kollega tagit fram tygmönster till industriell produktion och tygerna Björk och Tall rullas ut och visas upp. Marcus Nordgren pratar om Bönhuset, den lilla industri för skalning av åkerbönor, som han startat nära hemmet i Hala och som kan växa långsamt just för att det är på landsbygd han håller till.

Nu finns det minnen i rummet av tre berättelser om nystartade verksamheter. Aktiva byars Maria Richter Simsek leder workshopen där vi i mindre grupper med hjälp av frågor hjälps åt att förstå och sätta ord på förutsättningarna i den omvärld där de tre verksamheterna vuxit fram. Ett lokalsamhälle tar form runt de individuella berättelserna och en större värld anas. En delad ökad medvetenhet följer på det som nyss var inspiration och häpnad.

Bottna inspirerar 1

Hilal Suboh har startat det nätbaserade filmprojektet LIVA Sverige, som inbjuder nya svenskar att visa sina bilder av Sverige i videoformat. Idén är att beliva, uppliva, levandegöra bilden av Sverige genom nya ögon och nya bildberättelser. Sverige, säger Hilal, är inte känt ute i världen. Exonymen Sweden däremot är interantionellt bekant. Hilal vill sprida det endonymiska nationsnamnet Sverige, det som svenskarna själva säger. Siten LIVA Sverige har många tusen besökare. Naturen är viktig i det här landet, säger Hilal. Vardagen ska fram, hur det ser ut där man går till Konsum. Och kulturen. I lokalen strular dessvärre tekniken …

LIVA Sverige: http://www.imxprs.com/free/hilal/liva-sverige

Inte ens Hilal får rätsida på det tekniska, men då återstår det viktigaste: språket, gesterna, berättelsen och engagemanget!

Bottna inspirerar 2

Ulla Wikström Hedenberg struntar i tekniken från början och berättar rakt upp och ner om designen av tyget Björk. Med en bakgrund som anställd designer startade hon tillsammans med den franska kollegan Dominique projektet med att ta fram ett industriellt tygtryck som förmedlade värden, förankrade i den svenska naturen. Det blev Björk. Och så småningom också tyget Tall.

Bottna inspirerar 3

Marcus Nordgren har startat Bönhuset i Bottna, en liten industri för skalning av favvabönan, ett vanligt djurfoder som nu också kan användas i hushållets matlagning. Med andra ord, en lokalt odlad och utvecklad proteinkälla. Det är bara på landsbygd jag kan starta en sådan här verksamhet, säger han. I en stad kommer andra kostnader och krav in, här kan jag bygga ut steg för steg. Nu väntar vi ivrigt på att någon matkunnig person tar vid med bönburgare från Bottna!

Aktiva byar

Maria Richter Simsek, från Berg och Marcus från Bottna presenterar LEADER-förstudien Aktiva byar. Tillsammans med Victor Zaunders från Röstånga undersöker de möjligheten till fysiskt och digitalt erfarenhetsubyte mellan aktiva byar och bygder i landet. http://aktivabyar.se

Marcus Nordgren och Maria Richter Simsek berättar om den nationella förstudie de driver, med säte hos LEADER Linné, Växjö. De leder sedan den workshop där deltagarna arbetar i mindre grupper.

”Vilka var nu förutsättningarna lokalt för det här?”
Maria Richter Simsek sätter igång arbetet i smågrupper före lunch.

Vilka var förutsättningarna lokalt i bottna gerlesborg för dessa tre projekt??  (se 5-minuterspresentationerna)

Viktiga frågor att ställa sig för framtiden – resultat av inventering i grupper:

Frågor som inte kom upp  (Detta är kommentarer från Aktiva byar som ledde workshopen)

Hur kan bygdens matbehov produceras lokalt och samtidigt skapa lokal försörjning?
Hur vill vi kommunicera/profilera oss utåt?
Hur kan den lokala ekonomin stärkas?

Scenstudion Gerlesborg.

Program Rural Talks #2

9.30 Fikamingel. Visning av bildspel från Rural Talks #1. Foto: Jesper Gunnarsson.
10.00 Välkommen. Presentation i runda, lägesrapporter. Catharina Göransson.
11.00 Aktiva byar – om nationellt utbyte av erfarenheter mellan aktiva byar. Maria Richter Simsek och Marcus Nordgren.
11.10 Bottna inspirerar! Hilal Suboh, om filmprojektet LIVA Sverige, Ulla Wikström Hedenberg om designen av tyget Björk, Marcus Nordgren om Bönhuset, en liten industri med bönskalning.
11.30 Aktiva byar leder arbete i smågrupper och uppsamling av analyserande kommentarer.
13.00 Lunch på Gerlesborgs Kök och Kafé
14-16 Summering av dagen. Planering av Rural Talks #3 12-13 sep.

Catharina Göransson, projektledare och moderator, bockar av på deltagarlistan medan folk minglar runt på Scenstudion med fika. I bakgrunden Boban Kalmar, Carl Forsberg och Hilal Suboh.

Hilal Suboh förbereder sitt inlägg om filmprojektet LIVA Sverige.

Ulla Randén, Helen Melander och Agnes Rajnak.

”Varför inte en designhub här? Utlokaliserad från Göteborg till Gerlesborg!”,
Ulla Wikström Hedenberg pratar med Rasmus Heyman från ADA.

Paus på Scenstudions baksida som vetter ner mot Bottnadalen.

Marcus Nordgren kollar bilder från Rural Talk #1, läser vägganteckningar och post-it-lappar.

Maja Lindstedt byggde lerhalmshus i Hala och är nu planarkitekt i Tanums kommun,
där Petter Öhnell är kultur-och fritidschef

Efter inledning kommer det stora samtalet, den inledande rundan med presentationer går strax laget runt.

Scenstudions idé var från början bara ett golv. Men det blev ett helt hus! Med väggar och tak – och golv.

Ute blåser sommarvind… Men inne sitter trettiotvå personer i ring.

Paula Oksanen, Agnes Rajnak, Petter Öhnell, Carl Forsberg, Ibrahim Almohammad.

Jan Sinclair, IT-företagare och djurskötare, Catharina Magnusson, tidigare speciallärare, nu Bottnafjordens inköpsförening och Hilal Suboh, IT och film.

Gudrun Gylling, dansare och tai chi-lärare. Mia Khiana Näslund, guide, yogalärare och odlare. Rasmus Heyman längst till höger, ADA.

Från vänster: Lena Jarlöv, som lett arbetet med det kooperativa boendet i Hogslätt, invigning 14 juni 2018. Ibrahim Almohammad, Catharina Göransson, Boban Kalmars rygg och Paula Oksanen, ordförande i vänboendet, på golvet.

Birgitta Bengtsson konstnär, Ateljé Bengtson, och Helen Melander, Akvarellen B&B med Eva Dal Norlind, skådespelaren som flyttade från Göteborg och startade Uttryckslabbet. Nu driver hon Scenstudion med sin man Michael Nordlind.

Agnes Rajnak med ryggen mot, hon har arbetat med det kooperativa boendet i Hogslätt. Ulla Wikströms vita hatt skymtar. Carl Forsberg, kultursekreterare i Sotenäs kommun, och Gunilla Rahm, Scenstudion.

Maja Lindstedt, arkitekt, Gunnar Bäck, Bottna bulletin och café Existens, Ulla Randén. Till höger Olav Lurås, tidigare flygingenjör, som nu är med i filosoficirkeln.

Rasmus tre frågor

Rasmus Heyman har bett att få svar på följande frågor för ADA:s räkning.

1. Vad skulle du vilja få ut av de möten som hålls inom projektet?
2. Vad är det grundläggande syftet som du ser det?
3. Om du fick drömma – vad skulle du önska att det här projektet ledde till?

25 pers svarar skriftligt på frågorna. I påfallande många svar återkommer en vilja att möta människor utanför den egna gruppen. Är det en önskan om att sätta något annat i spel? Handlar det om att utsätta sig för osedvanliga möten för att komma ur den egna bekvämlighetszonen? Är det en önskan om ett mera inkluderande lokalsamhälle där människor har närmare till varandra och där man kan ta tag i frågor gemensamt med nyttjande av fleras kunnande? Ett uttryck för en önskan om en större demokratisk process? Ett tema för samtal framöver med andra Rural Talks-platser kunde vara vilka erfarenheter som finns av att slå broar mellan (relativt) nyinflyttade och sedanlängeboende? Det finns flera exempel i trakten på sådana projekt.

Åtskilliga skriver också i de kortfattade svaren att man vill ta vara på kunskaper och erfarenheter som finns hos människorna här. På Rural Talks har denna gång tre personer trätt fram och i var sitt förberett inlägg på 5 minuter berättat om projekt de startat. Det är imponerande och inspirerande. Kunskaper och kompetens kommer till uttryck. Skulle en sådan framkallningsprocess kunna omfatta flera? I vilka former? Pecha Kucha har prövats. Nu pågår berättarkvällar, tidigare har det gjorts berättarcaféer. Att gå in i någon av traktens befintliga föreningar är ett säkert sätt att ta del av människors kunnande. Kunskapen finns där människor samlas i vävstugor, på linmuseum, i bastuföreningar, hemträdgårdsförening, församlingsråd och hembygdsföreningar – bara för att nämna något ur det rika föreningslivet i Bottna, Svenneby och Gerlesborg.

Vikten av att möten av det här slaget får fortsätta talar många om. Det levandegör! Det får det att ”vibrera” i trakten! Det sociala nätverket är förutsättningen för initiativ och gemensamma lösningar på problem. Ett aktuellt exempel är Vänboendet i Hogslätt, det första kooperativa boendet med 12 lägenheter som när vi har Rural Talks #2 snart står färdigt för inflyttning. Ett svar på behovet av lägenheter, inventerat redan i det landsbygdsprojekt som på 90-talet drevs av Linda Novén, här med enkel men rimlig standard och en ekonomi som möjliggör bosättning vid en kust med annars högt uppdrivna omkostnader.

Lokal försörjning är ett tema som återkommit, på decembermötet som på junimötet. Påfallande många talar jämfört med bara för 8-10 år sedan (Kultursystemprojektet) om vikten av att hävda och bruka mark. Tillsammansodlingen är ett bra exempel. Skärkälls ekoby har självförsörjningsodlare bland medlemmarna. För några år sedan drog Gerlesborgsskolans sommarutställning Potatisprojektet med Berlinbaserade konstnären Åsa Sonjasdotter till sig en rad lokala fritidsodlare. Det hållbara i lokal utveckling, också socialt och kulturellt, har ett givet fokus i denna oexploaterade, kreativa och konstnärligt präglade trakt. Bottna Gerlesborg är en produktionsplats.

Bland drömmarna i svaren hittar man sådant man gärna vill veta mera om. Som t ex en internationell radiopodd i Gerlesborg. Eller drömmen om att de gamla magasinen en dag ska restaureras och fyllas med liv och verksamhet. Samt, som alltid, drömmen om en cykelväg utmed kusten, och förstås, en bättre lokaltrafik. En dröm som nu slår in, som går över i högst konkret verklighet är Vänboendet i Hogslätt, efter fem års arbete på ideell grund och med stöd av lokal byggmästare. Ett exempel på hur behov definieras och tillgodoses av människorna själva, när man tar saken i egna händer och utlöser tidigare förvärvad kompetens i en nyskapande process.

Här följer nu samtliga svar förtecknade – för den som själv vill bilda sig en uppfattning.

Fråga: VAD SKULLE DU VILJA FÅ UT AV DE MÖTEN SOM HÅLLS INOM PROJEKTET?

• Se hur vi kan ta vara på den kunskap och det engagemang som finns, i och mellan olika kulturbygder i regionen.
• Få veta vad andra gör och tänker. Berätta om vad jag själv kommit fram till.
• Möta folk över gränser: yrke, ålder, boende, etnicitet.
• Brukande av Gerlesgårdens mark
• Jag skulle vilja att de fick kontinuitet- bara att de hålls är viktigt. Tänk om de kunde utvcklas till ”byalag”, dit politiker och andra skulle kunna komma och bolla idéer och känna av temeperaturen.
• Ett socialt nätverk som byggs och utvecklas, som finns som bas för lokal försörjning och ”globalt” utbyte/handel.
• Samstämmig gruppers möten kring viktiga frågor!
• Att ett levande pågående samtal ”vibrerar” i bygden + med andra bygder.
• Samla frågor och gruppera dem, för man tar för sig diskussionstema.
• Skola upp nya unga krafter.
• Hållbar, kontinuerlig utveckling.
• Bolla idéer, åstadkomma något meningsfullt – tillsammans! Inspiration, både ge och få. Träffa – spännande och intressant – människor.
• Att vi träffas och får syn på varandra och känner att vi är många, som vill att det ska vara bra att bo i Bottna.
• Kunskapsutbyten, gärna praktiska, mellan människor.
• Att bygden fortsätter utveckla kreativiteten.
• Samvaro, trygghet, möjligheter.

Fråga: VAD ÄR DET GRUNDLÄGGANDE SYFTET MED DESSA SAMTAL SOM DU SER DET?

• Lyfta och ge kraft till det lokala engagemanget för ett hållbart liv på landet.
• Att människorna får välja sitt ”somewhere”.
• Att mötas/diskutera/hitta gemensamma strategier/konkreta handlingsplaner – case studies.
• Skapa kunskap om varandra.
• Att samordna människor och deras idéer, i formulerandet och responsen börjar ”görandet”.
• Att komma samman och verka.
• Hushållning utifrån skönhet – vänlighet – ”ekonomi” = hushållning.
• Få igång ännu mera samkänsla och positiv utvckling!
• Synliggöra behov och möjligheter i bygden.
• Göra området attraktivt att bo i och att det finns aktiviteter.
• Inspirationsöverföring.
• Sammanhållning, solidaritet, kommunikation.
• Utveckla bygden.
• Hålla samhället levande, utveckla, bidra till framtiden?!
• Att vi träffas och får syn på varandra och känner att vi är många, som vill att det ska vara bra att bo i Bottna.
• Gemenskapsskapandet, visionerna.
• Att få syn på och samspela.
• Möten som skapar gemenskap runt mål som är bra för bygden och oss som bor här.

Fråga: OM DU FICK DRÖMMA – VAD SKULLE DU ÖNSKA ATT RURAL TALKS LEDDE TILL?

• Nya relationer och rum att mötas i: grupper och platser och individer som nu inte möts.
• Att människorna fritt valde sitt ”somewhere”. Att vi utvecklar ”besöksnäringens” kursutbud.
• Samverka lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, gränsöverskridande möten – liv. Självhushållning och projekt, internationell radiopod på Gerlesborgsskolan.
• En gemensam vilja att inkludera ortens ursprungsnäringar i de frågor som diskuteras.
• Att gränser mellan människor i bygden upplöstes och samarbeten kom till stånd, av många olika slag. Att människors idéer tar form.
• Cykelväg mellan Bovall och Hamburgsund.
• Att Gerlesborgs magasin blev en handelsplats med utbyte med andra platser via segelhandelsskepp/modernt hållbara transporter i mindre skala.
• Utvecklande av existerande och nya projekt och samarbeten.
• Mer hållbart boende i området.
• Unga familjer kommer hit och blir bofasta och aktiva och medvetna om klimat -och resurskostnader.
• Sammanhållen kursverksamhet för KKV, Gerlesborgsskolan och Scenkonst Gerlesborg.
• En mångfald av människor som samverkar för bygdens framtid.
• Hälsosam tillväxt i antalet hushåll, blandad befolkning, blandade åldrar, samhällsservice, cykelväg Strömstad-Lysekil, minibusstrafik, UBER.
• Gemensamma platser där vi möts spontant, året om! T ex bibliotek, tidningsrum, med kaffe och té.
• Att Gerlesgården en dag blir ett kulturcenter i trakten.
• Att få syn på och samspela.
• Cykelbanor och glädje!

Helen Melander driver Akvarellen B&B i Gerlesborg tillsammans med sin man Niklas:
”Vi på Akvarellen upplåter gärna mark om det ska startas flera Tillsammansodlingar.”

Gunilla Rahm flyttar in i Vänboendet i Hogslätt som hon varit med och arbetat fram.
Några hundra meter från havet ligger de kooperativt ägda tolv lägenheterna med liten yta och stor rymd.

Ibrahim Almohammad vill att gamla och nya svenskar ses mera. Vi borde äta oftare tillsammans, säger han

Birgitta Bengtsson byggde det första huset med ateljé i eko- och ateljébyn Skärkäll.

Ulla Randén arbetade förr med data och hade egen keramikverkstad.

Boban Kalmar, folkhögskolelärare. Bygger eget hus i Hala. Tog Tillsammansodlingen från Göteborg med sig i flytten, tillsammans med Marcus Nordgren. Tillsammansodlingen har mark i nedre Skärholmen, upplåten av en granne (”får jag litet potatis i hyra bara…”), ett fröförråd växer fram, odlingskvarteren blir flera och kunskapen växer.

Maja Lindstedt. Arkitekt. Lerhalmshusbyggare på Hala, genomförde med sin man
byggprocessen delvis på kursbasis. Driver med man och kollega byggnadsvårdsföretaget
Hus och Hand i den gamla affären i Berfendal.

Rural Talks #2
Bottna Gerlesborg

Lokal Scenstudion Gerlesborg.
Teknisk support Marcus Nordgren.
Fika och lunch Gerlesborgs Kök och Kafé.
Workshop Aktiva byar, Maria Richter Simsek och Marcus Nordgren.
Arbetsgrupp Eva Dal Norlind, Lena Falkheden, Marcus Nordgren, Catharina Göransson.
Projektledare och moderator Catharina Göransson.
Rapport text Catharina Göransson.
Foto Birgitta Lagerlund.
Ett uppdrag från ADA.

[flygfoto: Per Pixel]